Mytwilight

”Ta på dig nu, jag väntar i bilen” muttrade Alice irriterat och öppnade dörren och försvann ifrån rummet. Jag skakade lite på huvudet. För tio minuter sedan hade jag legat i sängen med Edward och haft en underbar morgon, nu var den som bortblåst. Det kändes konstigt att inte få tillbringa dagen med Edward som jag faktiskt hade gjort här i fem dygn. Edward hade varit hos mig på nätterna i fem dygn och vi hade varit med varandra varje dag. Vi hade mest legat och pratat och myst. Jag antog att Charlie faktiskt hade undrat vad vi egentligen höll på mig. Vi gjorde i alla fall inte det som ”normala” ungdomar gjorde, antagligen trodde Charlie det. Nej Edward ville absolut inte göra det. Han var rädd att han skulle tappa kontrollen och då skulle han med lätthet kunna döda mig, men då hade jag bara sagt att man borde ta några risker ibland men Edward hade tvärvägrat och jag kunde då inte säga emot honom och jag ville inte riktigt tjata på honom. Han skulle väl ge sig någon gång, i alla fall hoppades jag på det.
Jag gav klänningen och nylonstrumporna en blick innan jag suckade. Bara för att jag skulle ut och shoppa behövde jag väl inte piffa upp mig extra. Jag lyckades i alla fall sätta på mig nylonstrumporna utan att göra hål i dom och jag lyckade att få på mig klänningen utan att göra sönder den då jag pressade den över min kropp. Sedan gick jag in badrummet för att fräscha upp mig lite, annars så skulle jag väl aldrig bli levande. Jag sköljde ansiktet med vatten och borstade tänderna. Jag antog att Alice skulle låta mig äta frukost i Seattle, det skulle hon helt enkelt bli tvungen att göra. Jag ryckte plötsligt till när jag hörde flera tutanden från en bil. Antagligen Alice som började bli otålig. Jag gav mig själv en snabb blick i speglen innan jag släckte i badrummet och gick ut. Jag kom ner för trappan och jag mötte Charlie som flinade lite mot mig i och jag grimaserade mot honom.
"Jag har aldrig varit med om en otåligare flicka en den där Alice" sa Charlie och skakade lite på huvudet och jag kunde inget annat en hålla med honom.
"Nå jag har hört att ni ska shoppa, Alice idé förstår jag. Jag fattar också att du kommer få dina kläder betalda men låt mig få betala en liten summa i alla fall, jag vill inte att Carlisle ska tro att jag är en dålig pappa, för det är jag väl inte?" sa Charlie och fiskade fram några sedlar upp ur fickan. Jag blev faktiskt lite rörd.
"Du är den bästa pappan som finns" sa jag och tog emot pengarna och tog ett steg fram för att krama honom och jag märkte hur generad han bliv men gav mig tillbaka en enarmad kram sedan hörde vi båda tutandet och jag fick släppa Charlie och rusa ut genom dörren till Alice. När jag öppnade dörren till bilen blängde hon lite på mig men sa inget, hon insåg väl att hon inte skulle tjata. Att hon måste vara snäll mot mig om jag ens skulle följa med.
"Den klänningen passar dig verkligen skitbra" sa hon istället och jag nickade till generat som tack. Alice startade bilen och körde snabbt därifrån om Charlie skulle sätt det skulle han antagligen kräva böter för det. Jag fnissade till, Alice var verkligen taggad för denna utflykt för hon visslade och hela hon strålade och jag smittades med, detta kunde faktiskt bli lite kul bara för att jag var med Alice.
"Så vad vad är det jag egentligen behöver?" sa jag och log glatt åt henne och jag kunde se hur hela hon sken upp.
"Jo; jag har kollat upp det, du behöver nya byxor, asså inte bara jeans. Sen behöver du lite fina klänningar, både balklänningar och sommarklänningar. Sen behöver du tröjor och tunikor av alla slag och så slutar vi med skorna, låter det bra?" sa Alice och tittade undrande på mig. Jag var stolt över mig själv att jag hade lyckats komma ihåg allt hon hade sagt.
"Det låter toppen, fast det vore bra med en matpaus, jag är ju trots allt en liten människa" sa jag och log. På det svarade inte Alice utan bara fnyste och jag visste inte om det var för att hon inte tänkte räkna in det i schemat eller om hon faktiskt tänkt på det och tyckte att jag jag var konstig som påminde henne om det. Men det spelade absolut inte någon roll, jag visste att Alice skulle ta hand om mig på bästa sätt. Jag fram genom fönstret och fick plötsligt se en brun,lång och muskulös kille i kort snaggat hår och desutom bar överkropp och det hoppade till i magen, Jacob!
”Stanna” krävde jag av Alice och hon muttrade något som jag inte hörde men hon körde i alla fall in i vägkanten. Snabbt knäppte jag loss bältet och tog mig ut ur bilen.
Jacob glodde misstänksamt på mig när jag kom emot honom. Jag sneglade bakåt och såg att Alice tack och lov satt kvar.
”Bella…” började Jacob men tystnade. Det verkade inte riktigt som om han visste vad han skulle säga mer och jag visste inte vad jag skulle säga. Jag tittade på honom, trots att han var så stor verkade han uppriktigt sagt ganska liten eftersom han såg väldigt ledsen ut. Jag kände medlidande och tog ytterligare ett steg fram till honom och omslöt mina armar om hans hals och kramade honom. Jag kände värmen från hans kropp. I början verkade han att tveka, men snart kände jag hans stora armar om min rygg.
”Förlåt” mumlade jag eftersom jag visste att jag faktiskt hade varit för mycket med Edward och inte alls lika mycket med honom. Jacob tystade ner mig.
”Jag ser att du ska ut med Alice nu, men vi kan kanske ses i morgon?” sa han frågande och jag nickade. Det ville jag mer än gärna. Jag ville ville verkligen var med honom, jag hade verkligen saknat honom och bara tanken av att inte av mig fick mig att rysa.
”Jag ringer dig i kväll” sa Jacob och släppte mig och började att springa in i skogen och jag var säker på att han förvandlade sig. Glatt gick jag tillbaka till Alice som gav mig en frågande blick men sa inget. Hon startade bilen när jag satt mig och tagit på bältet.